Examynia

varför mår jag såhär för??! jag börjar bli riktigt urless på att må så jävla dålgit hela tiden.. är de inte de ena så är de de andra.. jag kan ståut med ryggen.. den tänkar jag knappt aldrig på.. men när de sätter sig i huvet i form av sån hård å sprängande hividvärk, tryckande osv i hela jävla skallen ständigt så orkar man inte göra nåt alls.. de bara trycker å trycker å känns som att man sitter i en låda hela jävla tiden!!! sen uppe på de så är man yr i stortsett hela tiden.. mer eller mindre jag får passa mig för vissa snabba rörelser.. men man lär sig de med.. sen så är de handleden men den är inte så farlig just nu... så de är skönt iaf.

annars så håller man på att klättra på väggarna.. jag har absolut inget att göra på min fritid längre.. jag vill ha tillbaka mitt liv! iaf de lilla jag hade då.. jag har min älskade pojkvän och de är tur.. utan honom så vet ja inte vad jag hade gjort.. jag hade inte haft någotnting alls.. de är honom j ag lever för just nu.. tills jag hittar nån som behöver mig varje dag.. för mysiga skogsturer i både regn, solsken och storm..men men de får vänta lite till vill inte att de ska gå för lång tid bara så jag tappar en massa av de.. men ja får väl tiden utvisa.. som med allt annat..

ja igår så fick man åka in på akuten..

fick en yrselattack kvällen innan av att bara ligga stilla i sängen rätt uppochner.. fyyyyy faaaaan!!!! säger jag bara de var de hemskaste jag varit med om.. yrsel har jag haft förut men detta är något i hästväg...jag kunde inte resa huvudet från kudden de minsta lilla.. reste jag mig så fick jag springa in på toa å fick kräkningar.. så igår så bestämde vi att vi åker in på akuten.. som tur var så var de inte så mycket folk så jag fick en brits ganska direkt.. där tog dom ekg, blodtryck, puls å syresättning.. vilket var helt normalt som jag brukar ha de.. blodprov ingick.. å även urinprov (diabeteskoll antar jag) fick träffa läkare ganska snabbt.. eller ja dom var tre stycken haha dom testade min motorik osv för att utesluta att något tryckt epå hjärnan.. å de var inget som tryckte till min hjärna.. alla prover var på topp mitt blod är hur fint å bra som hellst:-P de jobbiga är att odm inte unde göra nåt.. men som tur var ju längre tiden gick ju bättre blev jag i huvudet. så uppkommer detta igen så får jag kontakta vårdcentral så får dom sicka remiss till öron,näsa, - halsmottagningen. men vi får väl se.. yrsel attack lär jag få igen.. frågan är bar aom de blir lika illa.. å när.
men ja man har ju varit på akuten iallafall haha.. alla var trevliga där iaf:-P

okej sorry för den taskiga uppdateringen.. men är väl inte direkt nån som läser endå så de gör väl inget iof..

nä jag vet inte.. var i livet står man å stampar nu då? jag vet inte:S står still gör man iallafall.. å jag vet inte alls vad jag ska göra åt saken.. finns ju inte så mycket jag kan göra mer än de jag redan gör.

jag vet inte vad jag ska tänka.
vet inte vad jag vill tro.
de är mycket tankar i huvet å jag vet inte vad jag ska göra.
om jag ska ta dom på allvar eller om jag bara ska skaka av mig dom..
nånstans där inne så tar jag allt påallvar å mår dåligt löver att jag tror att de är så.
men nånstans så skakar jag bara av mig de.. trots de tankar om att de kanske kan vara sant

ja jag vet att de blev blurrigt.. men vill inte lägga upp hela alltet här.. bara de jag känner just nu..
men de är nog så jag känner mig.. "blurrig":-S, förvirrad i huvet.. vet inte vad jag ska göra.. jag tror att jag vet vad jag vill.. men hur ska jag komma fram till de jag vill? släppa allt å i stortsett fixa en ny identitet?.. vara e helt annarn person? glömma allt man haft innan? kanske vore bra om nån kunde ta bort allt som har funnits så man får en vitt papper att börja om på..

nä jag vet inte.. jag vet ingenting..

nä nu i eftermiddag så fick han somna in.. min älskade å bästa vän.. men han kommer för alltid att vara med mig å han kommer för alltid att vara den som räddade min själ å som fick mig att vilja fortsätta att leva..

jag älskar dig å du finns alltid med mig..
tack för att du kom in i mitt liv å att vi fick dela alla dessa underbara stunder tillsammans..
men du kommer att få de mycket bättre nu utan smärta..

Vila i frid.. vi ses i nangijala