Examynia

jag har inte så mycket att säga egentligen.. men av nån anledning så mår jag rätt bra n u.. visst vill jag ha tillbaka mitt jobb.. ETT jobb.. å de är klart man letar å försöker.. men utöver de så mår jag så bra,..visst skulle vilja flytta till hus med min älskling.. å fortsätta livet å framtiden där.men jag tror att de kommer så småningom.. de måste de göra.. men jag mår bra.. har nån jag älskar.. som jag älskar.. visst har inte så mycket vänner å man är ensam ganska ofta.. men som tur är så har jag min häst.. de är tur att jag började med hästar å att pappa faktiskt gick med på att jag fick en "egen" eller fick fick jag inte för jag betalade den faktiskt själv å köpte honom för pengar jag hade tjänat själv.. men han ställde upp på mig.. utan honom å utan hästarna så hade jag inte funnits idag.. har mått dåligt i mitt liv.. å detta räddade mig.. hästarna å min pappa räddade mitt liv. tyvärr så finns inte den häst som räddade mig kvar i sitt liv..=/ å jag kan sakna honom än idag.. han var inte min riddare med skinande rustning.. han var hästen som riddaren skulle suttit på.. å tur var väl de att han var utan riddare så att jag kunde få en chans.. å han räddade mig verkligen.. sååå underbar min älskade häst, tyvärr så händer de saker i livet man inte kan rå över.. men jag försökte rädda honom.. jag betalade å gjorde allt jag kunde.. men till slut kunde jag inte se dig lida mer å när veterinären sa att de inte gick att göra nåt som dom var säkra på skulle rädda hans liv då sa jag stopp! vägrade se han lida mer.. jag var hemma när jag fick samtalet om att de var värre i benet än dom hade trott.. nä jag var inte hemma.. jag var i stallet.. å där å då tog jag beslutet.. inget mer lidande.. dagen efter så fick han springa iväg till trappalanda. de evigt gröna ängarna.. å jag ångrar inte det beslutet för fem öre! Den man älskar ska inte behöva lida så när man kan göra nåt åt de.. *tårarna börjar komma i mina ögon bara jag tänker på de* kommer aldrig att glömma den blicken han gav mig när dom skulle bandagera benet efter röntgen, dem blicken sa allt till mig.. han "sa" att han inte orkade mer.. men jag vill ändå göra en magnetröntgen för att se om de gick att rädda honom. det var illa. skelettet i benet fanns inte mycket kvar av å veterinärerna kunde inte förstå hur han kunde stå å gå överhuvudtaget. så beslutet var inte svårt.. blicken å röntgenbilderna sa allt.. när vi lämnade honom hos veterinären så fick du syn på en annan häst å gnäggade han sitt glada gnägg så han alltid gjorde.. jag sa hejdå å vi åkte hem med tom transport,

jag fick aldrig se dig mer efter de!! men mina minnen å mina bilder jag har gör att jag minns så mycket.. å jag är såååååå rädd för att glömma bort dig.. du som räddade mitt liv!! men du finns alltid i mitt hjärta.. å vi kommer att ses igen.. jag kommer att leta upp dig. var så säker!!

de är drygt 3 år sen nu.. å jag minns dig som om du hade varit hos mig igår!


men utan hästar kan man inte vara länge så hittade enbra häst . dock fick jag ju ta bort även honom då han hade en störning mellan ögat å hjärnan som gjorde att vid starkt ljus å annat så slog de till å han flög i väg å jag flög av hela tiden.. de ledde till att jag flög av å fick 4 rebensfrakturer på 3 revben..å jag blev ridrädd. då bestämde jag mig för att sälja honom.. men kändes inte rätt.. utan jag ville att specialister skulle titta på honom angående detta då jag trodde han såg dåligt.. åkte till skara.. där veterinären upptäckte detta fel så fick ta bort honom då åxå.. =( mina två första egna hästar fick jag ta bort..

å där var jag kvar med min ridrädsla..usch vill aldrig ta bort ett djur igen. men...har man djur så måste man vara beredd på detta..

började leta häst efter ett tag igen å var å provred en del.. men de tog ett tag innan jag hittade Top. en stooooor häst.. de var ju inte riktigt vad jag var ute efter.. men jag provred.. å var rädd hela tiden.. så fort han bara ökade steget i traven så kände jag att jag höll på att dö.. men de två underbara hästpersonerna jag hade med mig sa att detta var en toppen häst.. ärligare häst fick jag leta länge efter.. å de hade rätt.. han står nu i ett supermysigt stall som jag trivs toppen i..han har massor med kompisar å stora hagar att busa i.. ridrädslan försvann faktiskt snabbt å de är såååå underbart att våga galoppera i skogen igen å inte vara rädd att bli avkastad för minsta lilla.. visst har trillat av 2 gånger då han blivit "rädd" men jag har inte blivit då denna hästen är såååå cool å egentligen inte är rädd för nåt vi har ridit förbi alla typer av fordon å han är sten cool.. ojoj. har verkligen träffat rätt å jag utvecklas hela tiden å de känns bara så underbart... !

ja som sagt... trivs bra med livet just nu.. trots att man är arbetslös å sitter i en etta.. men jag har de personer (och djur) i mitt liv som jag älskar mest.. å de betyder mest för mig!!


(förlåt för rörigt inlägg.. men tänker inte ändra nåt.. de får vara så.. talat direkt från hjärtat)