Examynia

ibland.. eller.. hmm.. vet inte hur man ska skriva egentligen,... men ibland kan man faktiskt bli lite ledsen.. är de tillåtet att bli de trots att man snart är 30 år gammal? blir ledsen ibland just för att... för att.. ja jag vet faktiskt inte hur jag ska säga.. men känner mig så ensam ibland.. visst jag har fredrik å hästarna.. jobbet.. men ibland räcker inte det.. visst nu har vi flyttat ut i skogen.. men de spelar ingen roll för var egentligen lika ensam innan. var bara enstaka gånger som man kunde träffa nån annan att prata.. visst att jag valt att flytta hästarna osv.. å de ångrar jag INTE men ibland hade de varit kul om nån hade velat komma å hälsa på.. även ens familj, (den lilla jag har) men att nån hade kommit oanmäld å bara "hej vad gör du? tog med mig lite fika har du tid?) bara en sån grej hade varit kul.. å inte att man planerar att ses å sen glöms de bort eller inte blir av av olika anledningar.. självklart kan de dyka upp saker de är inte det utan de är mer att om de dyker upp nåt så blir de aldrig att man planerar in en ny tid.. å visst de beror säkert på mig med.. jag har många fel åxå.. men jag vill inte tjata å trycka på för mycket... nä jag vet inte.. känner mig bara ledsen på nåt sätt.. har ju inte direkt nån man umgås med på det sättet man gjorde förr(låter som en gammal tant men ja).. är de så när man blir gammal? eller beror de helt enkelt på mig? hur eller hur så vorde de kul om man kunde få höra av de vänner man en gång umgicks med..