Examynia

Vet inte hur jag känner med allt faktiskt. Vet inte vad jag tycker, egentligen vill jag inte tycka nånting alls utan bara låta allt vara, göra som alla andra vill, hålla tyst å inte säga emot, men egentligen vill jag säga emot å stå upp för dejag tycker å tänker. Men är rädd att förlora allt.. men jag hör ju egentligen inte hemma nånstans? Eller gör jag det. ? I så fall vet jag inte vart, för vet inte var jag känner mig hemma..
känslorna går upp å ner.. vet inte vad de beror på..kanske att jag inte känner att jag hör hemma.. vet inte varför jag tänker så mycket ibland.

frågan är.. är jag välkommen i era liv?

ni är mer än välkommna i mitt, om ni bara vill.